Spökena på Nya

Long time no see. Hinner inte blogga så mycket just nu, det finns ju så mycket fotboll att titta på hela tiden. Är just inne i en slukarperiod och kollar på allt. Har knatat iväg på allt ifrån Damallsvenskan (Kopparberg/Göteborgs FC så klart) till Superettan (fick se Häcken åka på dunk påett soligt Rambergsvallen). Känns mycket bra. Sedan har jag givetvis följt damernas kval på TV och mycket annat, men det är ju alltid bäst att se fotboll live, även om denna period har grävt djupa hål i kassan. Skönt att ha blivande maken hemma nu så att han kan hänga med, även om jag går själv om det krävs. Lyxliraren har till skillnad från mig semester. Har blandade känslor från matchen i måndags. Blåvitts spel gjorde en inte besviken, men RESULTATET. Nej det finns ingen högre rättvisa om nu någon trodde det...Kanske spyr jag lite galla över eländet på mitt andra hem Grogg när den värsta ilskan runnit av mig. Är fortfarande för bitter för att kunna prata om eländet. Kanske berodde vår otur på att Nya Ullevi (för närvarande tyvärr det enda) var hemsökt av spöken? Döm själva:


Jag skulle vilja tipsa alla blogg- och fotbollstokiga om ett par nya favoriter. Dessa två har jag tittat in på mycket det senaste:

Mrs Mulatt- bloggar om allt från mode och relationer till fotboll. Har bra åsikter om det mesta och har den goda smaken att favorisera Chelsea i Premier League. Verkar dock lite förvirrad runt det Allsvenska supporterskapet, hon har ju både make och vänner i fel lag...Toppenblogg i vilket fall som helst.

Fotbollsnördar Här är inte många siffror rätt när det gäller vilka lag som borde ligga varmast om hjärtat. Aldrig hade jag trott att jag dagligen skulle surfa in på en sida som skrivs av AIK- och Helsingborgssupporters. Och inte fan håller de på Chelsea heller. Men humorn är oslagbar och de skriver rappt och vasst om fotboll. Diskussioner runt Teletubbies eventuella homosexualitet och galna frisyrer på fotbollsspelare varavas med utlägg om brustna hjärtan och islam. Ja ni hör själva- helt underbart! En klar favorit.

Jag avslutar dagens maratonharang med en liten lista. Jag hittade den på Jennys blogg. Nu vill jag att mina kära läsare presenterar sig lite (för den som vill och vågar, man får vara anonym med om man vill) Svara i kommentarer!

1. Vem är du?
2. Är vi kompisar?
3. Hur och när och varför "träffades" vi?
4. Tycker du om mig?
5. Skulle du kunna pussa/krama mig?
6. Ge mig ett smeknamn och berätta varför du valde just det.
7. Beskriv mig med ett enda ord!
8. Vad var ditt första intryck av mig?
9. Är du fortfarande av samma åsikt?
10. Vad påminner dig om mig?
11. Om du skulle kunna ge mig vad som helst, vad skulle det då vara?
12. Hur bra känner du mig?
13. När sågs vi senast? Eller skulle du vilja träffa mig och hur skulle det vara tror du?
14. Tänker du sätta den här listan i din egen blogg för att få veta vad jag tycker om dig?

Här var det glada älgar...

Ibland säger en bild mer en tusen ord. Om jag säger så här; bilden ovan är inte tagen när Blåvitt gör mål; bilden är tagen när de blåvita spelarna är i Gefles straffområde och är nära att göra mål. Det säger väl allt! Jag går upp totalt i spelet så att minsta förhoppning om mål ger mig en adrenalinrusch utan dess like. Hörnläggningar, frisparkar och andra fasta situationer är rena rama rysarna i min värld. För att inte tala om när det verkligen blir MÅÅÅÅÅÅL, då tappar jag vett och sans fullständigt. Vilken eufori! Det står i stark kontrast till den apati och vanmakt jag känner när bollen i stället går in i vår kasse...
För övrigt har jag lekt bridezilla i helgen, men jag ska bespara er detaljerna. Sådant sparar jag till den smörigare bloggen...den som vill kolla går in på den översta av mina länkar, ni andra låter bli så kan vi koncentrera oss på musik, fotboll och annat tjafs.
Under avdelningen käcka familjebilder bjuder jag här på en liten kavalkad från när jag och barnen åkte in till stan igår:


Mitt stora busfrö

Min goa fotbollstjej

...och här har min dotter fotat mig

Sist men inte minst: DET FINNS EN RÄTTVISA I VÄRLDEN! Efter alla motgångar det senaste kunde Chelsea välförtjänt plocka FA-cuptiteln. Halleluja! Läs här om varför Drogba är en hjälte i min och de andra Chelsea-fansens värld.
Nu väntar jag bara på att IFK Göteborg ska gå upp i serieledning, på tisdag sker det!

Goodiebag

Här kommer en drös med livsnödvändiga uppdateringar.
Sanningen gott folk; jag har levt i en allmän villfarelse om att jag trots mina 31 år är en hyfsat ungdomlig och barnslig person. Vuxentestet tog effektivt ner mig på jorden; jag är en tant. Läs själva:
"Din vuxenpoäng är: 23.4
Din ålder borde vara 44.9 enligt Sveriges Vuxenpoängsstyrelse
Ojdå, ditt test visar att du måste tagga ner lite. Du är lite för mogen för din ålder. Kanske dags att sluta använda ICA-kortet eller sälja bilen? eller varför inte beställa en resa till Kos?"

Tur då att man kan trösta sig med det här. Smakprov från Chris Cornells kommande album hittar ni här. Själv hoppas jag givetvis på en ny Euphoria Morning, men det vore kanske att önska för mycket. Ett sådant mästerverk är nog svårt att upprepa, särskilt som de flesta artister har en obehaglig vana att vilja "förnya" sig. Själv brukar jag vilja att de ska låta som de alltid har gjort. Jag är en konservativ jävel...Jag lär i vilket fall som helst stå först i kön när skivan släpps.

Det är givetvis helt galet att jag inte ens nämnt Chelseas tunga förlust av Premier League-Guldet, men jag brukar behöva några dagars sorg innan jag kan prata om denna typ av elände. Jag är inte typen som genast kastar mig in på ett forum för att få diskutera misslyckanden. Jag vill sura ifred först.
Desto roligare är det att prata om Blåvitts champagnefotboll mot Örebro i måndags. Barabens klipp med Andres Vasques drömmål var igår det mest sedda klippet i hela världen. Det ni! Klippet hittar ni här
Sådär, nu har ni en hel godispåse med intressanta länkar att kolla upp. Glöm inte att rapportera till mig om vad ni fick för poäng på vuxentestet, det måste väl finnas fler misslyckade stackare än jag därute.

I skuggan av betongen

Jag har en liten svacka i bloggandet just nu, har fullt upp med laget och annat och hittar inte riktigt tid och inspiration till bloggandet. Men det vore väl en skam om ett hängivet Latin Kings-fan som jag inte ens nämnde det här. Det är helt odiskutabelt att de har betytt grymt mycket för svensk hip hop, och för mig personligen har de betytt ännu mer. Dogges röst och Chepes och Sallas beats har följt mig genom toppar och dalar. Jag vet att de har gett tröst till många därute. R.I.P. T.L.K.
För övrigt väntar jag på att Blåvitt ska lyckas äga 90 minuter, att semin mellan Chelsea och Liverpool bara var en ond dröm som jag snart vaknar upp ur och att mina kämpande fotbollstjejer snart ska få ro hem sin första seger i seriespelet.
Ett litet inpass bara- är det fler än jag som emellanåt finner stor komik i vedertagna svenska uttryck? Vad sägs till exempel om paradexemplet "Man är inte dummare än man gör sig". Ärligt talat, tänk efter; visst är det hur kul som helst? Vi går ständigt omkring och slänger ur oss sådana floskler utan att egentligen reflektera över vad vi säger. Rada gärna upp exempel på svenska uttryck som ni har hakat upp er på, jag väntar med spänning!

Sister versus Brother

Allsvenskan- som givetvis är den finaste av ligor- bjuder ju inte alltför ofta på tempofyllt spel. Då är det tur att man kan få njuta av lite CL-spel framför burken ibland.
Som många har upptäckt vid det här laget ligger Chelsea mig extra varmt om hjärtat, men som den fotbollsnörd man är kollar man gärna på de andra matcherna också. Häromkvällen handlade det om kvartsfinalen mellan Manchester United och Roma.
Jag gillar Askungesagor. När matcher utspelas mellan två lag där jag inte har någon favorit väljer jag oftast att hålla på det lag som är "underdog". Det blir lite David versus Goliath över det hela.
Följdaktligen hade jag tyckt att det vore roligt att få se Roma piska skiten ur Man U. Nu blev det ju inte så- det blev total förnedring där Roma förlorade med 1-7. Jag kan precis leva mig in i den febriga känslan hos Roma-supportrarna "Nu när vi äntligen har nått såhär långt, så måste det väl äntligen vara vår tur!" Men så blev det som sagt givetvis inte, och Totti har trots sin storhet aldrig fått vinna något stort.
Själv kommer jag att hamna i ett intressant läge under semin mellan Chelsea och Liverpool. Min bror är hängiven Liverpoolanhängare, och grymt besviken över att jag håller på "fienden".
I vanliga fall står vi sida vid sida och hejar fram Blåvitt, nu kommer vi sitta i varsitt hörn av soffan och blänga på varandra, och när matcherna är spelade kommer en av oss att sitta där som förlorare, och en som vinnare.

Ett annat lag som på senaste tiden kommit att ligga mig allt varmare om hjärtat är Göteborg FC. En av anledningarna stavas givetvis Lotta Schelin, Sveriges absolut vassaste damfotbollsspelare. Jag skäms att erkänna att jag tittar alldeles för lite på damfotboll, bland annat beroende på att jag prioriterar IFK Göteborg. Det kan inget ändra på, däremot ska jag försöka att ta mig iväg och se Göteborg FC live lite oftare, när det inte krockar med Blåvitts matcher.
Jag hade faktiskt förmånen att se Schelin i toppform på Slottskogsvallen förra året, när GFC piskade skiten ur Hammarbys damer med 3-0. Jag kan garantera att tempot var betydligt högre än det numera är när Änglarna spelar. Jag hoppas dock att vi ska få se en tempoändring hos våra Blåvita gossar under året, jag vill se fart, stridslust och glädje när elva blåvita spelare är på plan.
Imorgon blir det fotboll hela dagen för min del; först en ledarutbildningsdag fram till kl 15, efter det blir det träning för tjejerna jag coachar i Marieholm, och till sist träningsmatch mot två år äldre tjejer som uppvärmning inför att de för första gången ska delta i seriespel i veckan. Jag är lika nervös som en blivande mor...men framförallt ska det bli jävligt kul.

Till sist vill jag hetsa lite till inför AIK-krossen på tisdag; ALLA ska till Nya för att vara med och ta revansch efter förnedringen vi fick utstå på Råsunda i höstas.
Forza Blåvitt!

Nu jävlar blir det fussball

Äntligen- nu ska jag svamla på om fotboll så det står härliga till. Jag har redan i skam beklagat att jag skrivit så lite om fotboll det senaste och har dessutom fått gnäll från flera håll om detta. Så nu blir det boll tills era öron blöder.


Det har inte varit så kul att vara supporter det senaste, och jag, som egentligen är allt annat än en medgångssupporter i vanliga fall, hade tappat sugen lite. Man blir så trött på att hoppas och hoppas när allt bara går åt helvete. Och som jag ju skrivit om här förut är det jag känner för fotbollen- och då främst IFK Göteborg- äkta kärlek. Så det har nästan gjort ont i hjärtat att se allt barka åt skogen.

VM 2006 gjorde knappast någon svensk fotbollsälskare glad. Jag ryser när jag tänker på den förnedrande matchen mot Tyskland...som man skämdes. De senaste landskamperna i SydAmerika har knappast visat på en bättre framtid, även om omständigheterna förvisso var speciella.
Och Blåvitt; jag vågar knappt prata om mitt kära IFK! Vi har inte fått uppleva eller läsa särskilt mycket positivt det senaste. Skatteaffärer i en mardrömsföljetång som aldrig tycks ta slut, en blödande backlinje där spelarna lämnar en efter en så fort någon viskar "utlandskarriär". Skit samma om det så bara är i Division 5 i Litauen! Tränarturbulens, ras i tabellen, Mourad skadad och Alex i dålig form märkt av en krånglande höft. Årets första träningsmatcher har slutat i förlust. Som supporter har man nästan velat hålla för öronen och gräva ner huvudet i sanden. Det tär verkligen på nerverna att inte få se något positivt om sitt lag.
Somliga tog sin tillflykt till hockeyn och Frölunda...det fick ni knappast utdelning för!
Vi som följt IFK (och förvisso de som följt Göteborgs enda hockeylag att räkna med) har vant oss vid att se en positiv trend de senaste åren. Efter 2002s förnedrande kval kunde det bara gå uppåt, framåt och det gjorde det. Var det efterverkningarna av Mats Perssons handlande som drog igång den nedåtgående spiralen i IFK? Alla skriverier om fiffel, poliser som stormar Kamratgården, häktade spelare osv, måste ha tärt på stämningen och arbetsmoralen i truppen. En annan bov i dramat är kontraktssituationen där IFKs ledning inte vågar känna stolthet och ställa krav. Utan det är mer "snälla ni, skulle ni vilja spela hos oss ett tag? Vi vet att vi suger, men vi lovar att sälja er billigt till vem som helst och släppa er när som helst, gärna under pågående säsong. Vi ska inte ställa några krav alls, bara ni kommer och kickar boll hos oss ett liiiitet tag" Och spelarna har lämnat, säkert som amen i kyrkan. Bristen på kreativt mittfält anser många, bland dem Mikael Nilsson, vara en av de avgörande faktorerna till att det gick så dåligt för IFK Göteborg 2006. Jag håller med, och längtar efter lite äkta mittfältslir där bollarna inte tjongas fram och tillbaka mellan anfall och försvar.
IFK tar emot Silverpokalen 2005

Jag har legat lågt med mitt engagemang inom fotbollen det senaste. Jag har knappt fotbollsbloggat alls, (men däremot har jag bloggat en del om annat), varken här på "Bollen är rund" eller på "Bara Ben". Bara slötittat på en och annan internationell match och kollat lite CL-spel. Chelsea ligger mig varmast om hjärtat (oh my God vad mycket skit jag brukar få för det) och följer även gärna Barcelona. För övrigt har det varit kul att Följa Henke i Man U och Zlatan i Inter. Utöver det har jag givetvis fortsatt som vanligt med att träna flicklaget Marieholms Boik 96-98 och det är hur roligt som helst. Jag trivs som fisken i vattnet med tränarrrollen och att se tjejerna utvecklas i sitt spel. Annars har det dock som sagt varit huvudet i sanden och det var länge sedan jag engagerade mig så lite i fotbollen som jag gjort de senaste månaderna.
Menmen, det går inte att hålla mig borta från fotbollen hur länge som helst, brinner man för något så gör man! Och jag brinner verkligen för fotbollen. Den 6e mars skanderade flera tidningar, däribland Metro och .Se, "En månad kvar till Allsvensk Avspark" Och då började det pirra så där härligt i mina fotbollsnerver. Inte myket kan mäta sig med känslan när Allsvenskan drar igång. När det är Off Season går man runt med en ständigt malande abstinens efter den viktigaste av alla ligor.
Den Nya tränartrion med Stefan Rehn i spetsen är mycket positiva inför den nuvarande truppen, trots uteblivna framgångar sedan de tillträdde posten. Främst lovordas Selakovic, som gjorde en fantastisk insats mot danska Ålborg i träningsmatchen den 6/3. Alex sägs också ha kommit på plats i sin nya roll som central spindel i mittfältet. Återstår att se om detta är en lyckad placering för den forne kantlöparen.

Personligen har jag stora förhoppningar om nyförvärvade Mathias Ranégie från Division 2-laget Lärje/Angered. Han vann skytteligan i sin serie med 21 mål på 18 matcher och har många offensiva kvaliteter. Att han är både stark och lång skadar knappast. Jag har talat med personer som varit och tittat på Lärje/Angereds matcher och varit grymt imponerade av honom.

För övrigt måste jag ju nämna Zlatan. Mannen som alla har en åsikt om. Personligen hör jag till dem som älskar honom! Han har allt- utstrålning, kaxighet, talang- you name it! Sådana personer är fega svenskar tydligen livrädda för. Jag tycker i alla fall det är härligt att han tar plats och njuter av alla hans underhållande citat, läs gärna "I huvudet på Zlatan" av Simon Bank om ni vill skratta högt en stund.
Angående scenen mellan Inter och Valencia när Inter åkte ur C.L. har svenska tidningar beskrivit Zlatan som en hjälte som försökte skingra bråkstakarna. Men ärligt talat, är det inte bara vi som vill se det så för att han är svensk? Jag tyckte i alla fall att det såg ut som han snarare deltog i slagsmålet. Skit samma- man kan i alla fall vara säker på att när Zlatan dyker upp så vankas det skandaler och underhållning.
Måste också säga ett par avslutande ord om trollkonstnären Henke Larsson. Vilken fantastisk insats han gjort i Manchester; Inte konstigt att killen dyrkas av fansen i varenda klubb han spelar! Personligen ser jag dock gärna att han stannar utomlands, hellre än att han kommer tillbaka och hjälper Helsingborg till Allsvenskt Guld. Jag vill inte se något annat lag än Blåvitt med Lennart Johanssons pokal i troféskåpet.