Äntligen- nu ska jag svamla på om fotboll så det står härliga till. Jag har redan i skam beklagat att jag skrivit så lite om fotboll det senaste och har dessutom fått gnäll från flera håll om detta. Så nu blir det boll tills era öron blöder.
Det har inte varit så kul att vara supporter det senaste, och jag, som egentligen är allt annat än en medgångssupporter i vanliga fall, hade tappat sugen lite. Man blir så trött på att hoppas och hoppas när allt bara går åt helvete. Och som jag ju skrivit om här förut är det jag känner för fotbollen- och då främst IFK Göteborg- äkta kärlek. Så det har nästan gjort ont i hjärtat att se allt barka åt skogen.
VM 2006 gjorde knappast någon svensk fotbollsälskare glad. Jag ryser när jag tänker på den förnedrande matchen mot Tyskland...som man skämdes. De senaste landskamperna i SydAmerika har knappast visat på en bättre framtid, även om omständigheterna förvisso var speciella.
Och Blåvitt; jag vågar knappt prata om mitt kära IFK! Vi har inte fått uppleva eller läsa särskilt mycket positivt det senaste. Skatteaffärer i en mardrömsföljetång som aldrig tycks ta slut, en blödande backlinje där spelarna lämnar en efter en så fort någon viskar "utlandskarriär". Skit samma om det så bara är i Division 5 i Litauen! Tränarturbulens, ras i tabellen, Mourad skadad och Alex i dålig form märkt av en krånglande höft. Årets första träningsmatcher har slutat i förlust. Som supporter har man nästan velat hålla för öronen och gräva ner huvudet i sanden. Det tär verkligen på nerverna att inte få se något positivt om sitt lag.
Somliga tog sin tillflykt till hockeyn och Frölunda...det fick ni knappast utdelning för!
Vi som följt IFK (och förvisso de som följt Göteborgs enda hockeylag att räkna med) har vant oss vid att se en positiv trend de senaste åren. Efter 2002s förnedrande kval kunde det bara gå uppåt, framåt och det gjorde det. Var det efterverkningarna av Mats Perssons handlande som drog igång den nedåtgående spiralen i IFK? Alla skriverier om fiffel, poliser som stormar Kamratgården, häktade spelare osv, måste ha tärt på stämningen och arbetsmoralen i truppen. En annan bov i dramat är kontraktssituationen där IFKs ledning inte vågar känna stolthet och ställa krav. Utan det är mer "snälla ni, skulle ni vilja spela hos oss ett tag? Vi vet att vi suger, men vi lovar att sälja er billigt till vem som helst och släppa er när som helst, gärna under pågående säsong. Vi ska inte ställa några krav alls, bara ni kommer och kickar boll hos oss ett liiiitet tag" Och spelarna har lämnat, säkert som amen i kyrkan. Bristen på kreativt mittfält anser många, bland dem Mikael Nilsson, vara en av de avgörande faktorerna till att det gick så dåligt för IFK Göteborg 2006. Jag håller med, och längtar efter lite äkta mittfältslir där bollarna inte tjongas fram och tillbaka mellan anfall och försvar.
IFK tar emot Silverpokalen 2005Jag har legat lågt med mitt engagemang inom fotbollen det senaste. Jag har knappt fotbollsbloggat alls, (men däremot har jag bloggat en del om annat), varken här på "Bollen är rund" eller på "Bara Ben". Bara slötittat på en och annan internationell match och kollat lite CL-spel. Chelsea ligger mig varmast om hjärtat (oh my God vad mycket skit jag brukar få för det) och följer även gärna Barcelona. För övrigt har det varit kul att Följa Henke i Man U och Zlatan i Inter. Utöver det har jag givetvis fortsatt som vanligt med att träna flicklaget Marieholms Boik 96-98 och det är hur roligt som helst. Jag trivs som fisken i vattnet med tränarrrollen och att se tjejerna utvecklas i sitt spel. Annars har det dock som sagt varit huvudet i sanden och det var länge sedan jag engagerade mig så lite i fotbollen som jag gjort de senaste månaderna.
Menmen, det går inte att hålla mig borta från fotbollen hur länge som helst, brinner man för något så gör man! Och jag brinner verkligen för fotbollen. Den 6e mars skanderade flera tidningar, däribland Metro och .Se, "En månad kvar till Allsvensk Avspark" Och då började det pirra så där härligt i mina fotbollsnerver. Inte myket kan mäta sig med känslan när Allsvenskan drar igång. När det är Off Season går man runt med en ständigt malande abstinens efter den viktigaste av alla ligor.
Den Nya tränartrion med Stefan Rehn i spetsen är mycket positiva inför den nuvarande truppen, trots uteblivna framgångar sedan de tillträdde posten. Främst lovordas Selakovic, som gjorde en fantastisk insats mot danska Ålborg i träningsmatchen den 6/3. Alex sägs också ha kommit på plats i sin nya roll som central spindel i mittfältet. Återstår att se om detta är en lyckad placering för den forne kantlöparen.
Personligen har jag stora förhoppningar om nyförvärvade Mathias Ranégie från Division 2-laget Lärje/Angered. Han vann skytteligan i sin serie med 21 mål på 18 matcher och har många offensiva kvaliteter. Att han är både stark och lång skadar knappast. Jag har talat med personer som varit och tittat på Lärje/Angereds matcher och varit grymt imponerade av honom.
För övrigt måste jag ju nämna Zlatan. Mannen som alla har en åsikt om. Personligen hör jag till dem som älskar honom! Han har allt- utstrålning, kaxighet, talang- you name it! Sådana personer är fega svenskar tydligen livrädda för. Jag tycker i alla fall det är härligt att han tar plats och njuter av alla hans underhållande citat, läs gärna "I huvudet på Zlatan" av Simon Bank om ni vill skratta högt en stund.
Angående scenen mellan Inter och Valencia när Inter åkte ur C.L. har svenska tidningar beskrivit Zlatan som en hjälte som försökte skingra bråkstakarna. Men ärligt talat, är det inte bara vi som vill se det så för att han är svensk? Jag tyckte i alla fall att det såg ut som han snarare deltog i slagsmålet. Skit samma- man kan i alla fall vara säker på att när Zlatan dyker upp så vankas det skandaler och underhållning.
Måste också säga ett par avslutande ord om trollkonstnären Henke Larsson. Vilken fantastisk insats han gjort i Manchester; Inte konstigt att killen dyrkas av fansen i varenda klubb han spelar! Personligen ser jag dock gärna att han stannar utomlands, hellre än att han kommer tillbaka och hjälper Helsingborg till Allsvenskt Guld. Jag vill inte se något annat lag än Blåvitt med Lennart Johanssons pokal i troféskåpet.
Labels: Chelsea, fotboll, foton, IFK Göteborg
+(11).jpg)
