Word up!

Ibland behövs att någon annan sätter ord på det man känner, därför är Anjo min röst, och tröst, i natten just nu. Om du bara ska följa en enda blogg här i världen så är det inte min utan hans.

Garbage var ett band som fick mig att spinna igång totalt för kanske femton år sen,Shirley Manson väste sig in i själen på mig och många andra. I en värld av folk som wailar sönder alla låtar älskar jag hur hon håller tillbaka sin röst.
De brukar ramla bakåt i mitt medvetande för att sen ploppa upp när jag minst anar det.
Lite som en gammal hang-up som man aldrig riktigt släppt taget om! När det gäller attraktion och känslor ska man släppa taget om sina hang-ups, så blir det bäst för alla, men när det gäller musik ska man låta dem hemsöka en igen och igen och säga "Välkommen" varje gång. Låten nedan är den som gjort störst intryck på mig.



Önskar att jag hade några kul blåvita rykten eller analyser att bjuda på, men jag får säga pass på den just nu. Ni kanske har något åt mig?