I väntan på nåt bättre...

Insåg idag att jag inte bloggat på tio dagar...igen
Jaja, så är det när man har fullt upp.
Nu är jag i alla fall sugen på att blogga om fotboll, det var alldeles för länge sedan jag gjorde det. Jag har haft så mycket andra roliga saker att skriva om.
Nåväl; jag tar tag i detta imorgon. (eventuellt ikväll, om jag hinner, ska på ledarmöte för fotbollstränare)
I väntan på detta bjuder jag er på en liten käck bild. Jag och pojkvännen blev bjudna på en födelsedagsfest med 80talstema för några veckor sedan. På festen bar jag outfiten på bilden ovan och kombinerade detta med neongröna slingor i håret, massor av armband och neonrosa läppglans och rouge...snyggt värre! Det roliga i sammanhanget är att jag fiskade upp kläderna ur mina barns utklädningslåda. Dessa kläder köpte jag själv 1989, så de är ÄKTA 80tal, och hade då på mig dem jätteofta. Min stil var på den tiden lite punk/hårdrocksprinsessa, vilket gillades av en del och hatades av andra.

Chris Cornell- the man, the myth, the legend

Ett av min allra första inlägg här på bloggen handlade om Chris Cornell. Och det kan väl inte ha undgått någon trogen läsare av "Bollen är rund" att mannen är en av mina husgudar.

Chris började sin karriär i det legendariska Seattlebandet Soundgarden, för övrigt ett av världens genom tiderna bästa band. Soundgarden bildade också tillsammans med Pearl Jam det hyllade projektet Temple of the dog Det självbetitlade albumet är ett musikaliskt mästerverk, helt i klass med Soundgardens skivor. Efter att Soundgarden splittrats på grund av interna stridigheter gjorde Chris solokarriär med det tidlösa albumet Euphoria morning. På denna platta kommer Chris röst helt till sin rätt och flyter som smält guld i ens öron. Köp köp köp!
Alla medlemmarna från New York hardcore-bandet Rage against the machine utom sångaren Zack de la Rocha, bildade bandet Audioslave med Chris vid mikrofonen. Men nu lämnar Chris Cornell Audioslave! Orsakerna är de klassiska; personliga motsättningar och musikaliska meningsskiljaktigheter.
Jag var och kollade på en Audioslavekonsert i stockholm 2005. Bandet bjöd på ett pärlband av låtar från Soundgarden, Rage against the machine, Chris Cornell soloalster samt givetvis Audioslaves egna låtar. Det var en rent euforisk upplevelse och jag har över huvud taget uppskattat Audioslave. Flera av deras låtar har gått rakt in i mitt hjärta. MEN de når inte på något sätt upp till samma höjder som Chris Cornells tidigare projekt. Så det är inte enbart med sorg jag emottar beskedet om Audioslaves uppbrott, utan även med hopp och nyfikenhet; finns det en chans att Soundgarden återbildas? Kommer Chris äntligen att ge sig ut på en soloturné? Kommer vi att få föräras med en ny Temple of the dog-skiva? Spännande värre, men framtiden får utvisa svaren.

Start over

Jag får väl mjukstarta med mitt bloggande, bara för att komma igång igen. Så jag kör något enkelt; fyller i en lista som valsar runt på bloggarna just nu. Hur många "kvinnligt"/"manligt"-poäng plockar jag hem? Läs och upptäck:

Min kvinnliga sida:
[ ] Köpt en hårfön- (fast jag fick en i present en gång av någon som upptäckt att jag inte ägde en fön)
[x] Sminkat mig i annat avseende än att se rolig ut (jag sminkar mig om jag så bara ska ner till Ica och handla)
[x] Följt med som smakråd vid en shoppingrunda
[x] Pratat känslor (ja herregud, jag är en äkta känslomänniska och diskuterar gärna känslor)
[x] Tänkt på att matcha mina kläder (ibland har det dock gått till överdrift, då jag färgmatachat från topp till tå...tänk knallrosa och turkos, från strumpor till hårband. Och det är inte många år sen heller haha)
[x] Berömt en person av manligt kön för sitt utseende (jag är faktiskt jävligt bra på att ge komplimanger, och jag gör det ofta och gärna. Om jag tyckt att en kille är snygg har jag aldrig tvekat att gå fram och tala om det)
[x] Ringt upp en person utan konkret syfte (jag kan prata många timmar i sträck om allt och inget)
[x] Funderat på namn åt mina barn (jag hare ju redan gett namn åt två barn, men jag har en massa nya namn i huvudet)
[ ] Insett storheten hos Barbra Streisand
[X] Druckit Cosmopolitan
[x] Sett ett avsnitt av “Sex and the city”
[x] Sett två avsnitt av “Sex and the city”
[x] Känt mig sugen på en kopp te
[x] Känt glädje över att få blommor i present (jag blir verkligen så jävla glad när jag får blommor
[x] Gjort någonting romantiskt på eget initiativ (jag är en tvättäkta romantiker. Den som är ihop med mig kan räkna med ordentlig uppvaktning i form av presenter, god mat, brev och blommor. Jag är bra på att ge uppskattning till den jag älskar)
[x] Blivit arg utan anledning (jag har hett temperament, inget snack om saken)
[x] Gråtit efter 9 fyllda år (gråter jätteofta pinsamt nog. snyftfilmer får mina tårkanaler att svämma över)
[x] Brytt mig om H&M:s val av modell (ja och till och med bojkottat dem de år jag blivit förbannad över hur de framställt modellerna)
[x] Pratat skvaller
[x] Varit arg/sur utan att tala om det
[x] Kramat en kille (kramas över huvud taget mycket och gärna, med mina barn, min kille, min familj och mina vänner)
[x] Dansat (Älskar verkligen att dansa, får en riktig kick av det även fast jag inte precis är någon världsmästare)
Totalt: 20/22 poäng

Min manliga sida:
[X] Ljugit om hur mycket jag har druckit
[ ] Ätit en blodig stek
[ ] Läst en biltidning (nä fy fan vad tråkigt, men kollar en del i båttidningar)
[ ] Framgångsrikt använt en borr, hammare och diverse andra redskap
[x] Lovat att ringa dagen efteråt och sedan struntat i det
[ ] Skött grillen under en grillfest
[ ] Läst en bok av Jan Guillou
[x] Läst ett nummer av Slitz (ja, men jag är inte imponerad, jävla skittidning)
[x] Dunkat någon i ryggen i syfte att få denne att känns sig uppskattad
[x] Känt mig hungrig efter att ha ätit en hel pizza (för några år sen kunde jag utan problem äta två pizzor. Har fortfarande abnormt stor aptiti och äter lika ofta som ett spädbarn, varannan timme minst. Annars blir jag grinig haha)
[ ] Gått på en Ulf Lundell-konsert
[x] Använt händerna till att slå någon i syfte att skada denna person (när jag var yngre var jag ganska våldsbenägen tyvärr)
[ ] Sett alla Die Hard och Rockyfilmerna (fast flera av dem)
[x] Diskuterat bröst (jag tror att tjejer diskuterar bröst lika mycket som killar)
[ ] Gjort lumpen
[x] Läst Nick Hornby (jag har nog läst alla hans böcker och älskar dem. Han är en klar favorit)
[x] Känt mig nödgad att bräcka någon i armbrytning
[x] Känt mig häftig över att åka jättefort i en bil (när jag var liten, jag är numera jävligt ointresserad av fart och bilar)
[ ] Enbart stirrat snettuppåt vid besök på en pissoar
[x] Lagat någonting på egen hand
[x] Skrikit “kom igen nu gubbar” på en fotbollsplan (tusen gånger minst!)
[x] Tävlat i att dricka öl
Totalt: 13/22 poäng

Edit 17/2; såg att jag missat ett par kryss, så jag hade tydligen hela 20 av 22 "kvinnlighetspoäng", och inte 18 som jag skrev först, vilket gjorde mig rätt paff, trodde inte att jag var så klyschig...

Blogsistensiell kris

Just nu går jag igenom en existensiell kris, den här gången handlar det dock inte om min egen existens utan bloggens. Varför lever den? Ska den få fortsätta leva? När jag började blogga handlade det om min längtan att få skriva om fotboll och sprida det
glada budskapet om mitt intresse och mina hjältar. Min omgivning var dödstrött på mitt tjatande om fotboll, så jag blev en flitig forumräv på Supporterklubben Änglarna;s forum. Där satt jag inloggad kvällarna i ända och diskuterade mitt stora intresse fotboll, främst IFK Göteborg, med likasinnade. Då blev jag kontaktad av Markus Hankins, Bara ben på Glenn Hysén;s grundare. Han bad mig att börja skriva för dem och glatt hoppade jag på tåget! I juni 2005 började jag blogga. Jag skrev en del i krönikeform av typen "Mitt liv som supporter", men även spelarporträtt, matchreferat och liknande. Den här artikeln skrev jag på Baraben augusti 2005. Den handlar om en av mina absolut största hjältar Niclas "Alex" Alexandersson.
Kort därefter började jag intessera mig för bloggar i största allmänhet. Det var Thérèse blogg Mitt liv i utlandet som öppnade mina ögon för bloggvärlden. På denna helt suveräna blogg hittade jag länkar till andra superba bloggar och så var jag fast.
Jag upptäckte också att bloggande kunde vara lätt och kravlöst. På Baraben la jag ner mycket tid på statistik, research osv, och ställde väldigt höga krav på mig själv. Med rätta; för Baraben är, och ska vara, Sveriges bästa supporterblogg. Den har i dagsläget över femtio skribenter och miljontals läsare
Men på personliga bloggar räckte det visst att bara svamla på och berätta lite roliga episoder ur sitt liv.
Klart att jag skulle ha en helt egen blogg! Från början såg jag det mest som ett litet test för att se om jag skulle klara det, och som ett forum där jag skulle få tänka fritt och blanda vilt bland ämnen som intresserar mig. Jag ville också nå ut med fotbollens budskap till folk som inte läser om fotboll eller intresserar sig för det i vanliga fall. Jag tänkte att ni skulle få en liten inblick i en supporters hjärna. Det skulle också vara en sida för dem som precis som jag älskar fotboll men vill läsa lite annat med. Dessutom älskar jag att skriva så jag ville gärna få utlopp för denna sida.
Efterhand har det blivit precis den blandning jag ville, allt från familjefoton och listor till politik och fotboll (dock lite för lite av det sistnämnda.
Men nu krisar jag ! Jag känner inte att min blogg tillför något som inte andra redan gör tusen gånger bättre.
Vill man läsa om fotboll; baraben och Simon Blank är mycket bättre fotbollsbloggar.
Vill man ha humor; Ingbritt och punaniii får dig att skratta högre.
Roliga anekdoter om familjeliv? Du kommer att bli mer nöjd med Louise.
Vassa satiriska funderingar blandat med mode? Virvla is your girl!
Letar du efter djupa tankar, politik, vegetarianism osv; då kommer du att älska Thérèse och Johanna.
Osv osv osv i all oändlighet! Jag orkar och hinner inte heller att uppdatera min blogg så ofta som många andra. Så varför i hela friden ska min blogg få fortsätta att finnas? Svaret får väl bli att jag har märkt vilket roligt sätt det är för mig att kommunicera med er därute. Jag har en hel del vänner som jag knappt träffat på flera år eftersom vi bor utspridda över landet, nu kan vi följa varandra via våra bloggar. Jag har fått kontakt med roliga människor jag aldrig träffat via bloggen och vi byter tips, tankar och idéer med varandra om allt från migrän och goda recept till funktionshinder. Och det är jätteroligt att bli läst och få kommentarer. Att blogga är helt enkelt ett sätt att vara del av en stor och rolig värld, blogosfären, hemifrån sin dator.
Nu vill jag pusha lite för några bloggar som jag inte har lagt bland mina länkar än, men som jag nyligen har fastnat för:
*Ovan nämnda punaniii får mig att skratta högt. Rått, roligt och inte alltid helt rumsrent.

*Grogg- jag vet inte varför jag inte fått upp ögonen för denna blogg på allvar förrän nu. Kanske var det för att jag kände att det redan finns så många blåvita fotbollsbloggar, och att de flesta av dem är rätt usla. Men den här är inte usel, den är riktigt bra! Precis rätt blandning av fotboll och humor. En kombination som ni ju vet att jag är svag för.

*En av Barabens fyra grafiker, Marcus Kjellén, skriver den eminenta mediekritiska bloggen Medieruset. Den måste ni absolut kolla in!

Summan av kardemumman är i alla fall att jag nog lär blogga ett tag till, antingen ni vill eller inte...Puss på er allihop!