Lidande, maktlöshet och engagemang
Krig, svält, katastrofer- dagligen översköljs vi med bilder av lidande. Och vi blir upprörda, förfärade och i många fall engagerade. I vårt land är det t.ex. många som engagerar sig i djurrätt och kvinnokamp. Men ibland blir det för mycket, vi matas med så mycket elände så att vi till slut stänger av vår empati. Det finns dock vissa typer av lidande som vi har svårt att värja oss emot, saker som går rätt in i hjärtat och får hela allmänheten att uppröras. Dokumentärerna om de rumänska barnhemsbarnen, för ett antal år sedan, är exempel på sånt som upprört en hel värld. Risken är dock stor att man drabbas av en sorg så stor att den förvändlas till maktlöshet och ångest.
Förra veckan sände programmet "Insider" på TV3 sitt hundrade avsnitt. Detta firade man genom att visa flera olika inslag från de avsnitt som berört och upprört folk allra mest. Ett av dessa inslag drabbade mig extra hårt, nämligen inslaget om svenska pedofiler. Det finns nog inget som väcker så mycket avsky hos folk som när barn blir utsatta för sexuella övergrepp! Dessa oskyddade små varelser rycks abrupt ur sin barndom och får sår för livet. I inslaget utgav sig en reporter för att vara hallick. Dessutom gick man ut på vissa kontaktsiter och skapade två falska användare; en tolvårig pojke och en tolvårig flicka. Tyvärr fanns det många som hörde av sig för att få sexuella kontakter med barn. När den så kallade hallicken ringde upp männen, så lovade han dem att förmedla sexkontakter med barn, och han bad dem beskriva vad de helst ville göra med barnen. Den absolut vidrigaste, sjukaste mannen sa att han ville "Köra ner k***n i halsen på dem, spräcka dem och se blodet spruta. Blodet är så vackert" Själv satt jag i soffan och vred mig av illamående...Sen stämde reportern träff med dem på olika platser. De var helt "vanliga män". En var en kille på 28 år som dök upp i tron att han skulle få ha sex med en tolvårig flicka. Denna kille såg ut som vem som helst av mina kompisar, det syns ju trots allt inte utanpå att man är pedofil. En annan av männen var en högt uppsatt politiker i Stockholms stad. Han var femtio år gammal och hade fru och barn och kom till platsen för att få ha sex med en liten pojke. När männen fick veta att hallicken i själva verket var reporter och att de var med på tv reagerade de på alla möjliga sätt. Politikern föll ner på knä och grät, den 28-åriga killen förnekade att han tänkt ha sex med flickan, en man erkände att han ibland reflekterade över att han utsatte dessa barn för lidande. En man utbrast "Mitt liv är förstört!" och stormade därifrån. Efter detta tv-program har jag mått riktigt dåligt, jag har knappt kunnat sova och orden från den sjuka mannen, som ville spräcka barnen och se dem blöda, har oavbrutet ringt i mina öron. Jag har våndats över tanken på att mina två underbara barn tvingas växa upp i en värld som stundtals är så oerhört sjuk. Jag vet att de i framtiden kommer att använda sig av internet och att de där riskerar att bli lurade på alla möjliga sätt. Denna vetskap gör grymt ont!
Jag tor att många av er som läser här är som jag; ni blir chockade och förtvivlade när ni möts av exempel på ondska och mänskligt lidande. Men lyssna nu: Du hjälper inte ett enda barn genom att sitta framför din tv och gråta och känna dig förtvivlad!
Vi måste vända denna maktlöshet och fasa till något konstruktivt, till äkta engagemang! Det är tydligt att internet är en av de stora bovarna i dramat. Jag är övertygad om att många med pedofil läggning lider av detta och skulle kunna låta bli att utöva sin "läggning" om det inte vore så enkelt. Det är bara att klicka sig in på vilken porrsida som helst så hittar man snabbt länkar till sidor med riktigt unga flickor och pojkar. Dessutom kan man lätt knyta kontakter med andra pedofiler och "nätverka". Det blir som att ställa en spritflaska framför en alkoholist; frestelsen blir för stor. Därför är även de s.k. "vanliga" porrsidorna livsfarliga. Jag vet att det är jättesvårt att få bort porren från internet, men en början vore ju i alla fall att förbjuda porr på nätet, så att sidorna kan stängas ner när de dyker upp. Jag tycker också att gränsen är vag när det gäller vad som är "för ungt". Bara för att man blir myndig när man är 18 blir man inte automatiskt vuxen. En naiv artonåring förstår knappast vidden av vad hon (eller han) gör när hon viker ut sig. Det finns många exempel på folk som vikt ut sig när de varit i den åldern, men som ångrat sig djupt några år senare. Plötsligt går det upp för dem att dessa bilder aldrig kommer försvinna, att de är märkta för livet, och att det finns människor gamla nog att vara deras farfar som sitter och tillfredsställer sig till dessa bilder. Därför tycker jag inte att det borde vara lagligt att vika ut sig när man är så ung, en tjugoårsgräns vore ett steg i rätt riktning. Jag hoppas att vi är många som vill verka för framtida regeländringar!
En sak som du kan göra redan idag
är att stötta alla de eldsjälar som kämpar för att få bort barnen från prostution och porr, och skydda dem från övergrepp. Du kan bli aktiv medlem eller kanske skänka en slant, ett litet bidrag är bättre än inget bidrag alls! Nu vill jag tipsa om lite sidor ni kan gå in på för att ta reda på hur ni kan hjälpa till:
ECPAT Sverige verkar för att förebygga och stoppa alla former av barnsexhandel.
BRIS är en svensk organisation som verkar för barnens rätt i samhället. De jobbar mycket med att stötta barn som varit utsatta för sexuella övergrepp.
Det finns även en sida som har samlat olika organisationer och adresser som arbetar för att få bort barnporren. Där kan du få reda på vem du ska kontakta om du vill anmäla att du upptäckt en sida på nätet som har barnporr. Du kan även komma i kontakt med polisen. Den sidan hittar du här
Om någon av er som läser detta själv är pedofil vill jag uppmana dig att söka hjälp. Låt inte barn lida på grund av din läggning! Jag är som sagt övertygad om att många pedofiler lider av sin läggning, och inget hellre vill än att bli fria från den. Många av dem har själva blivit utsatta för övergrepp. Kontakta Mansjouren i din kommun för att få reda på vart du kan vända dig för att få hjälp.
Jag hoppas att min lilla text har lyckats att inspirera fler där ute till att engagera sig. Jag vill även uppmana alla andra bloggare att länka till de organisationer jag nämnt här ovan.
Labels: åsikter, personligt, politik
posted by becka at 3:12 AM
21 comments
