Naturligtvis gick det åt h-vete

I fredags bar det alltså av till fiendeland. Vis av tidigare nederlag tänkte jag att det var lika bra att ta en "Före"-bild, för att gardera mig om jag skulle må skit efter matchen. Så här glad var jag alltså när jag fotade mig själv med mobilen, fredag morgon på väg till vår minibuss på Nils Ericsson-terminalen:

Där mötte jag upp fem glada killar som ännu en gång blev mitt resesällskap i vår silverraket från "Mabi bil"
Många "kisspauser" blev det längs vägen, och då mötte vi upp fränder som vi gemensamt bokat minibussar med.
Väl framme i Trelleborg tog vi en uppsamlingsbild. Cred till Markus Hankins för denna bild, som även kan ses på baraben. Notera att alla bilder är klickbara om ni vill se dem i större format.
Vångavallen var en charmig men totalt nedgången arena som rasade våde här och där vid minsta vindpust eller stamp i golvet. "Kravallstaketet" var ett hönsnät som vek sig vid minsta rörelse.
Resultatet, 1-1 efter uselt spel talade vi så lite som möjligt om på vägen hem. Jag tror stenhårt på principen "Nämn inte matchen" när man varit på bortamatch och är på väg hem efter förlust. I detta fallet kändes oavgjort som förlust, med tanke på att vi lät ett bonkegäng ta över en match som vi inledningsvis hade grepp om. Den som började diskutera matchen på vägen hem blev effektivt tystad av mig.
Nu hoppas jag på revansch mot AIK, på Ullevi den 17e april. Alla till Nya, Forza IFK!