Wednesday, February 27, 2008

Jag ger upp

Jag har länge ansett att mina barn bör hålla sig borta från bloggandet. Jag vill inte att de ska bli "offentliga" personer, om än i liten skala. Jag har tex aldrig skrivit ut deras namn på min blogg. Jag tror också att risken är stor att man skriver för självutlämnande när man inte inser att allt som hamnar på internet också stannar på internet. Hur mycket man än försöker undvika det så tummar man på sin integritet. Jag har själv valt, i alla fall hittills, att vara neutral och inte skriva om allt för privata saker i mitt liv. Jag håller en hyfsat glättig ton, även om jag i bland kan skriva saker som "just nu är jag inte på topp" så går jag aldrig på djupet om min bakgrund eller vad som händer i mitt liv. Kanske gör det min blogg mindre intressant, men det är priset jag betalar för att hålla mitt allra privataste utanför bloggen och slippa ångest för att jag lämnar ut mig. Jag är rädd för att barn inte klarar den gränsdragningen. Nu har båda mina barn, trots mitt motstånd, startat bloggar, och jag har godkänt detta med brasklappen att jag har tillgång till deras bloggkonton så att jag kan gå in och radera/redigera om de skriver något olämpligt. Mina barn blir tio och tolv i år, och då tycker jag att de fortfarande är tillräckligt "små" för att jag ska kunna ta mig den friheten. Vad tycker ni? Ska barn få blogga över huvud taget? Är de mogna för att axla det ansvaret? Gör jag rätt eller fel som förälder som kontrollerar deras bloggar?
De har tjatat och tjatat om att jag ska göra reklam för deras bloggar här, och jag har gett med mig. Jag tycker att de skriver bra båda två, och vill ni se lite av vad som finns i huvudet på två riktigt goa ungar så varsågoda att kika in. Men visa respekt och skriv inget kränkande där, de är trots allt barn.
På bloggen Coola grejor skriver "tias" faktiskt riktigt roligt och personligt om sitt liv och sina intressen.
På bloggen ilovedogs skriver "sagali" om sitt stora hundintresse, men även lite annat.
In och kika, men skriv först gärna en liten kommentar om barn och bloggande här.
Massa pussar till er som fortfarande orkar läsa här trots att jag uppdaterar så dåligt...och snart drar Allsvenskan i gång, då j****r!

Labels: , ,

9 Comments:

Anonymous Anonymous said...

hej goding! Ella som är en riktig bokmal och skriver för fullt berättelser, brev och annat har en blogg hon skriver i då och då. Jag/vi kikar alltid vad hon skriver och grejar med vid datorn. Tycker inte barn ska sitta själva och surfa runt. Vi har datorn i vardagsrummet och vi finns alltid i bakgrunden. Detta är inte ngt konstigt för Ella då vi förklarat varför, hon är så förståndig. Ok nu måste jag rusa iväg och skjutsa Ellis till hennes drama. Puss

6:29 AM  
Blogger Thérèse said...

Ja det där är knepigt. Inte aktuellt för mig ännu iallafall. Fast jag tycker det finns en del man själv funderar på när man bloggar och alla får väl hitta regler som passar. Själv undviker jag både bilder och namn på mina barn och andra jag skriver om. Brukar inte heller använda någon bokstav som S sa det och det utan skriver bara en kompis , en släkting eller liknande. Jag har inte heller själv figurerat på bilder på min blogg särskilt många gånger men det är mest för jag inte vill. Tycker det är jobbigast att folk som kännr mig läser , dom kan ju ofta gissa vem det handlar om ändå. Sen är det det där med att dra gräns för vad som är för privat att blogga om och vad som är okey. Fast man man får nog göra vad som känns rätt.
Blev långt och lite från ämnet.

Jättekul att dina barn har startat bloggar och vilka fina bloggar dom har!

Puss och kram

9:17 AM  
Anonymous Anonymous said...

Jag måste erkänna att jag inte riktigt fattar vad som får folk att lägga ut sina "dagböcker" på nätet.

Det är ju givetvis lite kittlande att läsa vad andra tycker och sysslar med i sina liv... men ens EGET liv?!

Aldrig att jag skulle vilja att andra kan läsa om vad jag sysslar med dagligdags (inget olagligt, men ändå).

(och tänk om ingen skulle läsa det alls... ännu värre, som Oscar Wilde sa)

10:31 AM  
Anonymous Anonymous said...

Massa pussar på dig oxå, Becka. Om barn tänker jag att min son är vuxen nu och bloggar på vår gemensamma blogg, men vi har pseudonymer för att slippa en massa trassel.Min ena dotter har en egen blogg men hon har inte bilder på sig o sina barn för det finns en massa dårar(de flesta i vår egen släkt)som inte ska läsa vad hon/vi tycker och sysslar med. "Damen i slöjan" var för övrigt lite för lik mig så det var oxå ett skäl att byta bloggbild.Kram,Ronaldinha

11:57 AM  
Anonymous Anonymous said...

Det måste vara en svår gränsdragning som föräldrer och jag vet varken vad som är rätt eller fel. Men att bestämt tala om att man inte ska skriva för mycket och för personligt är nog bra.

...och här är säsongen snart slut. Men först det viktigaste som börjar om knappt tre veckor: KVALSERIEN.

5:33 AM  
Anonymous Anonymous said...

alltså Ellos har flera vita pumasneakers, tänkte bara du ville veta! kram!

1:21 PM  
Anonymous Anonymous said...

Jag är bara tacksam att det finns bloggare som bloggar i ett tempo som jag hinner med - har varit helt kass på att läsa andras bloggar på sistone...

3:46 PM  
Blogger Röd Guling said...

Jag anser att bloggande inte är någonting för barn, precis som det inte borde vara någonting för 99% av nätets bloggare. Som förälder har du viss möjlighet att reglera det där, men det förutsätter ju att du själv håller dig borta från bloggandet. Barn gör i allmänhet som man gör, inte som man säger.

6:45 PM  
Blogger becka said...

Intressant att läsa era åsikter i frågan! De flesta verkar, tack och lov, vara överens om att barn ska blogga med försiktighet och under insyn av föräldrar. Tack för era kommentarer allihop!

Och Ronaldinha; Gerrardhino verkar klara pressen bra;-)

Virvla>> Tack för skotipset!
Angående att lägga ut sitt privatliv på bloggen är det mig fortfarande främmande, men jag läser givetvis gärna och fascinerat bloggar där folk vågar vara lite mer självutlämnnande än jag är här på min tråkblogg;-)

5:05 PM  

Post a Comment

<< Home