Farväl min älskade!
Man kommer till en punkt när man måste inse att det är över...men det är tungt, för jag har delat så mycket med dig! Många år av minnen suddas inte bara ut hur som helst...
Du har sett så många sidor av mig; ibland har jag varit glad, ibland rasande. Jag har svurit och gapat, men också skrattat, hoppat och sjungit.
Jag har verkligen känt kärlek när jag var hos dig! Du bjöd mitt liv på spänning, men också trygghet.
Ibland har du lurat mig med falska förhoppningar- jag har rusat dig till mötes med fjärilar i magen och en känsla av att "Nu ska allt bli så bra, så bra"- men har fått gå iväg med grusat hopp och en klump i magen.
Och mina barn har också så många minnen från dig, både bra och dåliga. Även om du inte var med när de föddes, har de ju vuxit upp och utvecklats i din närhet. När vi träffade dig för sista gången sa min dotter med gråt i rösten "Tänk mamma, ALDRIG mer!"
Och visst; du började bli bra sliten, att kalla dig en skönhet är väl att överdriva. Man kunde inte längre lita på att du skulle palla trycket, förr eller senare skulle du rasa ihop. Kanske var det bäst som skedde- att vi lämnade dig innan det var alldeles för sent...
Jag vet att det kommer en ny, men den första är ändå alltid den första, eller hur?
Nu är det i alla fall dags för mig att säga "Farväl Gamla Ullevi, farväl"
Du har sett så många sidor av mig; ibland har jag varit glad, ibland rasande. Jag har svurit och gapat, men också skrattat, hoppat och sjungit.
Jag har verkligen känt kärlek när jag var hos dig! Du bjöd mitt liv på spänning, men också trygghet.
Ibland har du lurat mig med falska förhoppningar- jag har rusat dig till mötes med fjärilar i magen och en känsla av att "Nu ska allt bli så bra, så bra"- men har fått gå iväg med grusat hopp och en klump i magen.
Och mina barn har också så många minnen från dig, både bra och dåliga. Även om du inte var med när de föddes, har de ju vuxit upp och utvecklats i din närhet. När vi träffade dig för sista gången sa min dotter med gråt i rösten "Tänk mamma, ALDRIG mer!"
Och visst; du började bli bra sliten, att kalla dig en skönhet är väl att överdriva. Man kunde inte längre lita på att du skulle palla trycket, förr eller senare skulle du rasa ihop. Kanske var det bäst som skedde- att vi lämnade dig innan det var alldeles för sent...
Jag vet att det kommer en ny, men den första är ändå alltid den första, eller hur?
Nu är det i alla fall dags för mig att säga "Farväl Gamla Ullevi, farväl"
Labels: fotboll, personligt
posted by becka at 1:56 PM
5 Comments:
Åh, jag får ett styng av ångestkänsla i magen när jag läser. För några år sedan började ishallen i Leksands förvandlas till Ejendals arena. Det går inte att jämföra dessa två ishallar/arenor, den nya är helt fantastisk och gamla ishallen var ju bara... en kall ishall, och ganska ful egentligen. Men visst är det lite sorgligt. Det finns ju så mycket historia och så mycket känslor i det som just nu rivs...
Jag tycker det är riktigt sorgligt att Gamla Ullevi ska bort. Man har ju pratat om det hur länge som helst så jag trodde aldrig det verkligen skulle hända. Jättetråkigt.
barajagjohanna>> ja det är en svårbeskriven känsla- vemod, vemod:-( Få arenor kunde bjuda på så god stämning en solig dag, man kom väldigt nära spelarna- och splet. Men arenan VAR sliten, alldeles för sliten. Fast jag ville få ha den kvar ett tag till, och den nya arenan verkar bli rena fuskbygget där man helt går emot supportrarnas önskemål. Och även om Gamla U snart inte håller för fotboll längre så borde den få stå kvar som en kulturbyggnad.
Thérèse>> Precis, jag började också tro att det aldrig skulle ske. Vi supportrar skämtade ofta om att den skulle stå kvar i evigheter.
Håller med. Rivningen av Gamla var som att ta studenten. Någon man längtat efter länge och sett fram emot. Men när dagen väl kom, var det blandat med inte så lite vemod.
Bruce Banner>> Ja, en speciell känsla minst sagt...särskilt med tanke på att den nya arenan ändå inte verkar leva upp till ens förväntningar. Men vårt kära Gamla ullevi var på fallrepet helt klart, risken fanns att hela skiten skulle fatta eld av minsta bengal. Framförallt kommer det bli jävligt trist och befriat från stämning att se alla hemmamatcher 2007 spelas på Nya Ullevi i väntan på den "riktiga" nya arenan:-(
Post a Comment
<< Home